Hanna Sjöstrand og Simon Möller - Suset i en furuskog


1,-

SUSET I EN FURUSKOG

Simon Möller, Hanna Sjöstrand

2014

 

Svensk natur utgjorde i konst och litteratur under förra sekelskiftet en metafor för den svenska folksjälen och nationell identitet. Idag är naturen i konsten återigen aktuell. I arbetet ”SUSET I EN FURUSKOG” från 2014 undersöker Simon Möller och Hanna Sjöstrand den nationella naturromantiken genom 1900 talet via Per Engdahls (1909-1994) dikter och politiska texter. Engdahl var medgrundare och frontfigur för den nationalistiska och korporativistiska tankesmedjan Nysvenska rörelsen, en tankesmedja med rötter i akademiska kretsar i Lund och Uppsala och med bas i Malmö. Rörelsen övriga medlemmar är hemliga. Rörelsen verkar i huvudsak genom politisk lobbyism. Enligt egen utsaga ska Engdahls tiopunktsprogram spelat en central roll då Europas fascister skulle enas efter 2a världskriget.

”Att Per Engdahl var en stor människa, det kommer jag att vidmakthålla så länge jag lever.”

Uttalandet kommer från IKEAs grundare Ingvar Kamprad i en intervju med Elisabeth Åsbrink i augusti 2010. Han var nära vän med Engdahl och stöttade Nysvenska rörelsen från 1940-talet och långt in på 50-talet.

Häftet Suset i en Furiskog ingår i verket med samma titel. Verket utgörs av denna bok med avfotograferade texter utgivna av Nysvenska rörelsen 1931-1990, bänken LACK från IKEA samt projicerade texter från Engdahls diktning. Typsnittet som används till projektionerna är Tratex framtaget av Transportstyrelsen för vägmärken. ”Det har utvecklats för att få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna."

Hanna Sjöstrand

Hanna Sjöstrand

Hanna Sjöstrand är en konstnär som jobbar med måleri via konceptuella processer som på olika sätt är i dialog med modernitetens mytologier. Som ett resultat framstår serier av målningar med, till synes, olika måleriska uttryck. Som en röd tråd genom alla verk finns övertygelsen om måleriets sprängkraft i relation till vetandet: Att människan genom måleri uppfinner perspektiv.

På så vis går det att se på konstnärskapet som ett utforskande; inte bara av måleriets olika språkligheter och potential, utan som ett försök att via målerisk handling omkontextualisera etablerade normaliteter. Sjöstrand hämtar sina måleriska verktyg ur historieskrivningen om den eviga dansen mellan människokroppen, måleri och materia, men också genom en lång praktik av kinesisk stridskonst och omfattande arbeten inom scenkonst.

Konstboken materialiserar Sjöstrands långa, ofta omfattande, måleriprocesser.